energikälla

Själv med sonen. Jobbade till midnatt. Är långt ifrån klar. Vaknade tidigt i förhållande till när jag gick och lade mig, dock faktiskt sovmorgon ur sonens perspektiv. Trött så jag mådde illa. Sonen ville inte byta blöja. Lite tjafs. Tänkte att jag orkar inte. Hur fan ska jag orka ta hand om sonen idag. Jobba när han sover på förmiddagen och sedan ikväll igen. Hur ska det gå till.

Så tittar jag på sonen vid frukostbordet. Yoghurt i halva ansiktet. Djupt koncentrerad på smörgåsen (som han givetvis först ätit upp osten på). "Är det gott med smörgås?" Till svar får jag ett ja med eftertryck och ett stort leende. Och så fylls jag av en stor varm kärlek och inser att det är klart jag orkar ta hand om sonen. Min stora kärlek som ger så mycket glädje och energi. Det är klart jag orkar.

42 195 m

Jag springer marathon just nu. Det är långt och tröttsamt. Just ikväll tänker jag inte jobba mer. Orkar inte. Återkommer.

midsommar i kubik

Sonen har firat sin andra midsommar. En midsommar med blomsterkrans i håret (i alla fall ca en halv minut), sin första korv med bröd och massor av dans. När vi kom till fetsplatsen spelades lite pausmusik och sonen tog dansbanan i besittning direkt. Helt ensam snurrade han runt, runt tills han blev så yr att han trillade omkull. Det upprepades gång på gång och resultatet blev ett antal stickor i händerna. Dock inget som hindrade honom. När ringlekarna kom igång var han ordentligt uppvärmd och vägrade gå därifrån förrän de var slut. Vi avslutade med att vinna ett mjukdjur som han kramade hårt trots att han var så trött att han nästan somnade i vagnen. Sedan var det dags för grillning och mer lek och bus innan sonen somnade alldeles utmattad.

Helgen har också bjudit på en tur på trehjuling (med assistans både för att sitta kvar och komma framåt), att själv få välja jordgubbar ur skålen (valde givetvis den största och gav sig sedan inte förrän skålen var tom) samt hans livs första smultron. Jag vet att det låter lite uttjatat men det blir mer sommar tillsammans med barn.

dagens middag

Linda K har publicerat sitt favoritrecept. Efter att ha förfinat mitt recept från i torsdags så känner jag att jag måste hänga på. Idag slog jag nämligen till på att lägga i köttbullarna i pastavattnet. Det gäller att ständigt utveckla sin matlagning.

För de som undrar är mannen inte hemma idag heller och inga instruktioner har jag fått. Eller jo en. Han tipsade om att jag skulle gå till kvarterskrogen, men den var stängd. Hoppade dock över ballerinakakorna och slog till på lite saltig choklad till efterrätt. Utveckling som sagt.

läst: Det är 1988 och har precis börjat snöa

Det är 1988 och har precis börjat snöa av Sigge Eklund
Tempot är det inget fel på. Det går fort att läsa Eklund. Stundtals är det poetiskt. Det bränner till. Smärtan i far-son-relationen går igenom. Men tyvärr är det som med Varulvsvalsen. Jag tar inte riktigt till mig karaktärerna och historien. Tycker mycket bättre om den här romanen men jag blir nog aldrig något stort fan av Eklund.

läst: Special Topics in Calamity Physics

Special Topics in Calmity Physics av Marisha Pessl
En bok som pendlar mellan att vara fantastisk och att vara för mångordig. Givietvis smälter jag för alla litteraturreferenser. Ibland flirtar Pessl med Tartt (The Sectret History, inte uppföljaren). Med reservation för att jag läste den här boken under en mycket lång tidsperiod vilket givetvis kan påverka min uppfattning så tycker jag tyvärr att den inte når riktigt ända fram.

gastronomsikt lågvattenmärke

Ballerina-kakor till förrätt. Pasta, riven västerbottenost, kalla köttbullar och vindruvor (blandat). Till det coca-coal zero. Enda trösten är att pastan och köttbullarna var ekologiska. Och det smakar ganska ok. Nån mästerkock blir jag aldrig men det här är faktiskt ovanligt illa. Men så går det när mannen är borta utan att ha gett mig tydliga instruktioner alternativt lämnat en matlåda...

dagens choklad

Dags för något sött. Men ändå inte så sött. Lindt Excellence - A Touch of Sea Salt. En blandning av sött och salt som han Berghagen skulle ha sagt.

hm federley

Bättre. Vi får väl se.

fy federley

Det ska bli intressant att höra vad han har att säga men jag har svårt att tro att hans skäl är bra nog. Federley förlorar sin trovärdighet om/när han röstar ja.

heja TV4

TV4 tog in Mustafa Can i studion inför Turkiets match. Tempot sänktes. Det blev mer lågmält. Och intressant!! Plötsligt någon som faktiskt säger något. Can gick ut hårt och började med att ta utgångspunkt i det ottomanska rikets fall. Fortsatte med att säga: "Idrotten har varit orons vilopunkt." En liten guldstjärna till TV4 för att de vågade ta in Can. Då kan tom jag tänka mig att titta. Men nu är det bara Hedman igen, suck.

gömma nyckel

Det försvinner saker. Mest strumpor. Häromdagen fanns bara en av de nya sandalerna. Insåg att sonen kan bli dyr i drift. Ett tag trodde vi att sandalen hade parkerats i pappersåtervinningen (som vi tömt). Som tur var återfanns den nerkilad i en av mannens kängor. Noga dold under en strumpa. Nycklar och värdefulla föremål försöker vi hålla på hög höjd så att de inte är så lätta att placera på nya och inte helt logiska ställen.

fågelkvitter

Vid 02.30 i morse klev jag ur en taxi utanför porten och möttes av fågelkvitter och försommar-mitt-i-natten-doft. Så nu behöver jag inte gnälla på ett tag. Jag har varit uppklädd, suttit i solen och druckit vin, varit på fest, väntat på taxi, försökt komma in på stängda ställen (och lyckats), hoppat in i ny taxi och åkt hemåt genom slumrande Stockholm. Det var kul och välbehövligt.

Nu ska jag duscha, kanske dricka lite mer kaffe och njuta av världens sötaste son. Ibland kan man ha kakan och äta upp den.

bästa rean

Polarn och pyret har rea om ni har missat det. Jag kikade in och kom ut 700 kronor fattigare. Men med väldigt mycket kläder. Fyndade flera Polarn-klassiska tröjor, enkla mjukisbyxor och strumpor till sonen. Laddning inför dagisstarten. Just de klassiskt randiga tröjorna tyckte jag det kändes ok att köpa tom i en storlek större eftersom de är just klassiska. Jag älskar Polarns bytesrätt (att man inte behöver kvitto) och nu upptäckte jag att de tom hade en veckas bytesrätt på reavaror, det är service.

provocerande eller provocerad

"Vaaaaa??!!" "Tycker han det är roligt????" "Ha, ha är du hemma!!" Härliga kommenterar mannen och jag har mötts av apropå hans föräldraledighet. Orkar inte räkna antalet gånger människor bara tagit för givet att sonen började på dagis när jag började jobba. Är det i Sverige 2008 så jävla konstigt att man delar på föräldraledigheten?

Tydligen är det väldigt provocerande. När det borde vara tvärt om. Det borde vara mer provocerande att inte dela på föräldraldigheten. Personligen blir jag enormt provocerad av alla dessa kommentarer. Jag kommenterar inte de som valt att inte dela på föräldraledigheten.

När sonen börjar på dagis så kommer en av oss att gå ner i arbetstid. Det är inte jag. Folk kommer trilla av stolen av jämställhetschock. Det är lite sorgligt att det är så.

med en dåres envishet

Apropå Sveriges vinst i dagens match mot Grekland
Jag: Varför säger de att Sverige är bättre än mästarna?
Mannen: För att Grekland vann EM förra gången.
J: *mycket förvånad* Jaha, jag trodde inte de kunde spela hockey.
M: *mycket överseende* Eh, näe de är nog inte så bra på hockey. Men nu är det ju fotbolls EM.

Jag tror jag ska gå och lägga mig och drömma om hockeysäsongen.

noll koll

Lite förvirrat lyfte jag näsan från (jobb)datorn och frågade mannen som kollade på kvällens match: "Det är bara två perioder i hockey va?" "Det är fotboll, och jo det är två. Brukar kallas halvlekar" svarade mannen pedagogiskt och lite uppgivet. Till saken hör att jag verkligen gillar hockey. Fotboll - not so much.

Just nu har jag inte så mycket koll på någonting. Det är nog inte så mycket bloggtorka jag har drabbats av som jobbmonsun. Jag jobbar, jobbar, jobbar. Försöker hinna med sonen. Hemmet är ganska mycket kaos. Lyckades missa datum för räkningarna (brukar inte hända). Är väldigt trött. Och stressar över att jag är trött och därmed underpresterar. Fokus närmaste veckorna är jobbmarathon tills det är dags för semester. Och att när jag inte jobbar umgås med familjen. Gräva i sandlådan och käka jordgubbar (sonens nya favorit). Och kanske läsa ut den där boken som har hängt i högermarginalen väldigt länge nu. Jag har saknat både mina bloggkompisar och mina verklighetskompisar. Men tiden räcker inte just nu. Kanske hinner jag blogga lite. Om inte annat för att rensa hjärnan. Och jag kikar in på alla bloggar då och då, det kan jag bara inte hålla mig ifrån.