bättre

Den här helgen har börjat betydligt bättre än förra. Har snott mig en liten egen stund när sonen sover. Borde göra borden och måsten men låter blir. Blogg, Spotify och Delicatobollar. Ane Bruns Big in Japan är magisk. Hinner nog tyvärr inte läsa också. Förstår inte varför jag inte börjat lästa Fogelström tidigare. Har inbillat mig att det skulle vart tungt eller torrt. Vet inte var jag har fått det ifrån. Ack så fel jag har haft. Lysande lörda så här långt och det är gott nog för mig.

läst: den som dödar draken

Den som dödar draken av Leif G. W. Persson

Detta var årets sommardeckare. Den gjorde sitt jobb. Gillar att huvudpersonen (tveksamt att kalla honom hjälten) är en ganska osympatisk person som varken har smak för single malt eller klassisk musik. Blev positivt överraskad. Historien i sig skiljer sig inte så mycket från andra deckare. Det som gjorde boken var karaktärerna och deras inte alltid allt för smickrande egenskaper. Dock var det lite väl ingående beskrivningar av allt för många karaktärer som inte var avgörande för handlingen (ffa poliskollegorna) men jag antar att det är för att de kommer att dyka upp i fler böcker.

läst: är det någon där?

Är det någon där? av Marian Keyes

Har aldrig varit något Keyes fan. Hade bara läst Vattenmelonen tidigare och den gillade jag inte alls. Är det någon där? var trevlig. Kan inte avgöra om den är bättre än Vattenmelonen eller om jag bara tajmade boken med rätt humör. Kombinationen galen irländsk familj, New York och en lättsmält historia föll mig i alla fall i smaken. Kommer inte rusa iväg och köpa fler Keyes just nu men när andan faller på kanske det blir en till.

fel, fel, fel

Kom på flera bra aktiviteter för en regnig lördag. Med en förkyld och halvhängig son och en mamma som bara blir mer och mer förkyld spelar det ingen roll vilka aktiviteter man hittar på. Det blir fel. Allt har slutat i neeeeej. Nu har jag intagit ryggläge i soffan och försöker hålla mig vaken (oklart varför, troligen jante) medan mannen hanterar brända kakor och rester av målning. Intentionerna var i alla fall goda.

och nu då?

Alla, och då menar jag alla, glödlampor har gått i vardagsrummet. Den sista gick i morse. Inga problem när det är ljust ute men när det är mörkare när man kliver upp än när man går och lägger sig (nästan i alla fall) så fungerar det sådär. För övrigt undrar jag varför jag vaknar kl sex på morgonen en lördag när resten av familjen ligger och snusar. Vad 17 hittar man på en regnig dag som denna? Jag har inga idéer alls. Mer än byta några glödlampor.

dagens kap

Köpte ekologiska kycklingfiléer för knappt 60 kr/kg. Jag gissar på felmärkning.

glad?

Stämmer det att Annika Jankell och Thorsten Flinck har döpt sin dotter till Happy? Inser att jag är extremt konventionell i min syn på namn.

vilma

Det kan vara så att jag har hittat en ny drog. Vilmas sticks med smak av dill och lök. Ett smalt alternativ till dillchips. Ok, kanske inte riktigt samma sak men sjukt goda.

trött

Är oändligt trött. Hela kroppen är trött. Förstår inte varför. Visst har jag periodvis marinerat mig i vin under sommaren. Visst har jag kanske varit uppe lite för sent (och sovmorgon finns ju inte längre). Men jag har tagit det lugnt, jag har tränat om än inte hårt så åtminstone regelbundet och jag har ätit ganska ok. Ändå är jag trött. Ska gå och lägga mig snart och hoppas på att vakna full av energi.

läst: Vi som aldrig sa hora

Vi som aldrig sa hora av Ronnie Sandahl

Högt tempo. Hög igenkänning. Lätt ångest rakt igenom läsningen. Definitivt läsvärd. Lämnar inget stort avtryck men en bra läsupplevelse så länge den varar.

läst: Öken

Öken av J.M.G. Le Clézio

Sand. Mycket sand. För mycket sand. Och för lite av de händelser som förde handlingen framåt. Stora hopp framåt vilket gjorde att jag kände mig snuvad på det som var intressant. Och så lite mer sand. Nej, jag gillade inte Öken. Eftersom det är en Nobelpristagares genombrott så känner jag mig lite korkad. Vilket gör mig irriterad. För den är faktiskt inte särskilt bra. Inget guldkorn.