måndag 27 juli 2009

barn av sin tid

Det här inlägget hos Om jag var din hemmafru är helt underbart. Jag skrattar så jag gråter och konstaterar att det skulle kunna vara min förort. Och så får ni ett tårtrecept på köpet.

lördag 25 juli 2009

fläckig

Misslyckades å det grövsta när jag applicerade solskyddsfaktor (lite stressad). Jag är fläckig. På vissa ställen vit, på andra ställen illröd. Inte så tjusigt. Och lite smärtsamt.

fredag 24 juli 2009

smultron på ett strå

Hela eller delar av mina dagar är just nu som solvarma smultron på ett strå. Små smultron som jag samlar på inför hösten. Sol och regn. Skratt och gråt. Lek, fix och lite tristess. Låter kanske inte så positivt. Men det är det. Just nu finns ett lugn.

onsdag 22 juli 2009

översvämning

Sonen svämmar över av ord och uttryck. Det bubblar hela tiden. Fantastiskt roligt att lyssna på. Och prata med. Nu kan vi föra en dialog på ett helt annat sätt. Och han är kul. Han hittar på. Han upprepar fraser och historier han märker att vi tycker är roliga. Och så härmas han. Allt man säger upprepas (måste sluta svära...). Nya ord och meningar kommer i en rasande takt. Vi försöker hinna med så gott vi kan.

lördag 18 juli 2009

läst: människohamn

Människohamn av John Ajvide Lindqvist

Jag tycker verkligen om John Ajvide Lindqvist. Det här är dock den svagaste boken. Fortfarande bra men inte lika biljant som de två andra. Kanske för att man nu har en känsla av vad som ska komma. Vissa saker kunde också ha utvecklas mer. Men den är definitivt läsvärd. Och Lindqvist lyckas som vanligt förmedla smärtan i kärleken.

läst: norwegian wood

Norwegian wood av Haruki Murakami

Underbar. Alldeles underbar. Förmedlar en bild av Japan. En inblick i en värld jag inte känner till. Och översättaren måste ha gjort ett väldigt bra jobb. Språket är underbart. Mitt första möte med Murakami. Det blir fler.

fredag 17 juli 2009

som en ledinlåt

Känner mig lite som en hit av Ledin. Vad gör du nu för tiden, varför hör du aldrig av dig? Både i verkligheten och i bloggvärlden (varför det nu inte skulle räknas till verkligheten). Det har varit lite mycket. Jag har böjt huvudet framåt, näsan neråt och kört på. Kanske inte alltid så bra men det funkar. Tror jag. Nu är jag i alla fall här. Just nu. Vi får se hur länge. Men jag vill vara här. Precis som jag vill vara närvarande och inte bara flytande i den vanliga världen också. Jag gör så gott jag kan.

verklighetsflykt

Jag älskar böcker. Sedan går det där med läsandet lite i preioder. Men det är härligt att dela läslusten med sin man. Häromdagen satt vi bredvid varandra med näsan i varsin bok. Så nära och ändå insåg jag när vi började prata att han var i en dansk fiskeby i början på 1900-talet och jag var i kanten av Sahara. Så nära så långt bort.

Och när sonen vaknade så försvann vi in i Pippis, Billys och Gruffalons värld.