kura skymning

Stundtals stormar det utanför. Och det är mysigt. Middag som hela familjen lagat tillsammans (sonen verkade, med all rätt, stolt över sin insats). Lek och bus. Och när sonen somnat - filt, glögg och Vita Huset. Snart sängen. Det är mysigt när det blåser och träden vajar men jag hoppas det mojnat tills imorgon bitti när vi ska gå till dagis.

minne som en elefant

För visst har elefanter bra minne? Eller är det bara långa graviditeter? Hur som helst så överraskas jag gång på gång av hur mycket sonen minns. Han borde ju ha fullt upp med att ta in nya saker. Idag pekade han på en ballong i en bok och sade sedan sitt namn, pekade mot taklampan och markerade att något hade hänt. För några månader sedan hade han en stor heliumballong som han råkade dra rakt in i vår stickiga lampa så ballongen gick sönder. Vi pratade om det dagarna efter att det hade hänt men inte sedan dess. Och nu plötsligt dök det upp i minnet och han började prata om det. Han börjar bli en så stor kille nu.

julknarkare

Från att inte ha varit så förtjust i julen så håller jag på att helt gå över styr. Jag har redan hunnit köpa två jultidningar. Mina första någonsin. Dessutom tidningar som jag i vanliga fall inte läser (Hus & Hem och Drömhem & trädgård). Fuskar med glöggen. Köper ljusslingor. Och funderar allvarligt på att skaffa mer julpynt. Ho, ho, ho.

dagsljus vs skymning

I morse var jag på topphumör. Snön yrde och sonen och jag myste i soffan innan vi gick ut och lekte hela familjen. Sedan tog det evigheter för sonen att somna efter lunch. Jag somnade istället. Och väcktes av en pigg son. Sedan somnade han ca två timmar senare än vanligt. Och så satt jag i soffan och surade. Hängde tvätt, plockade och fixade. Och surade. Mannen kom hem efter att ha gjort några ärenden. Vi väckte sonen. Det började bli mörkt. Jag blev på gott humör. Gick och fikade. Hem, tända ljusslinga, laga mat, äta och dricka vin med levande ljus. Inser att allt är mysigare när man kan tända många lampor. När det är grått dagsljus så blir jag bara på dåligt humör. Sol eller skymning. Annars får det vara.

nööööö!!!!

Eller snö som vi lite äldre i familjen säger. När vi kom ut på gatan stod sonen alldeles stilla och kollade på det konstiga vita som var på marken. Sedan blev det full fart. Känna på snö, smaka på snö, springa i snö. Alla de vanliga sakerna han gör ute gjordes under förtjusta skratt. Allt var lite roligare. Och snön ligger kvar. Det är underbart.

När de stora flingorna föll utanför fönstret i morse så frågade jag mannen om det var för tidigt för julmusik. Ja, slog han bestämt fast. En vecka till får jag vänta. Efter en liten stund mjuknade han och tyckte att det kanske inte var så farligt. Det visade sig att han egentligen fortfarande var emot att lyssna på julmusik men hade blivit orolig för att ett bestämt nej till julmusik skulle minska hans chanser att få dricka glögg ikväll. Som om jag skulle säga nej till det. Jag har ju glöggfuskat i en vecka.

kontraster

Dagens shopping på ICA var lite motsägelsefull. Eller så drömde jag mig bara bort. För där i korgen mellan tacosås och tortillas så petade jag ner Elle mat och vin. Jag som inte ens gillar att laga mat. Den var guldig, glittrig, glammig och hade Fest! i stort typsnitt på framsidan.

läst: The Steep Approach to Garbadale

The Steep Approach to Garbadale av Iain Banks

Det här var precis vad jag ville läsa. Skottland, slott, galen släkt, familjehemligheter, ironi och härligt språk. En av Iain Banks bättre. Har man inte läst honom tidigare så ska man börja med "The Crow Road", "The Business" och "The Wasp Factory". Den här tappar lite på slutet, det går lite för fort. Han hade gärna fått dra ut på härligheten ett tag till.

oscar vs anna

Jag är en Kung Oscar tjej. Tycker de är de godaste peppisarna. Men nu finns ju Annas pepparkakor i en ekologisk variant och då känner jag att jag borde köpa dem istället. Min lösning just nu är att jag köper båda och äter dubbelt så många. Någonstans har jag troligen tänkt fel.

För övrigt kan jag rekommendera glögg och pepparkakor som uppmuntran i jobbnöden. Det blir liiiiite roligare att jobba på kvällen. Och alla ursäkter är ju bra, eller hur :-)

naturlig förklaring

Det lättiriterade humöret och godissuget hade en naturlig förklaring... Dock kvarstår grundproblemet. Bristen på tid, egentid och tillsammanstid.

inte smart

Nu har jag tröstätit godis så jag fått ont i munnen. Bläh.

små marginaler

Sonen och jag har varit ensamma hemma i helgen och har haft det fantastiskt mysigt. Bästa stunden var kravlös lek och bus med kluckande skratt igår kväll och när han sedan snusade så där underbart fridfullt som barn kan göra så kröp jag upp i soffan och tittade på SATC-filmen. Idag har det också varit lek och bus både hemma och i parken, bokläsning och cafébesök. Sedan kom mannen hem. Något vi båda hade sett fram emot. Och så började tjafsandet. Om att saker ska in i skåpen, tvätten ska hängas upp etc. Jag exploderar direkt. Vill att saker bara ska fungera. Stressad över att jag behöver få tid att jobba. Sonen är så extremt mammig så han accepterar inte att någon annan lägger honom om jag är hemma. Givetvis somnade jag vid nattningen och blev väckt 20.30. Jättekul att börja jobba då. Blir en lång kväll (som inte blir kortare av att jag sitter och bloggar men jag måste få en liten ventil.)

Och så fortsätter tjafsandet. Kombinationen av att ha ett rörigt hem, inte hinna med på jobbet och dessutom vara tvungen att omvandla all potentiell egentid till jobbtid gör mig inte till någon trevlig person. Känner att jag börjar bli bitter över att vi så sällan kan få barnvakt så chanserna att få göra något tillsammans mannen och jag är mycket små. Sedan i juli har vi haft barnvakt två gånger. Innerst inne är jag givetvis tacksam för att sonen är en frisk och underbar liten människa. Det är det viktigaste. Men just nu är det lite för mycket annat. Känner mig gråtfärdig ikväll.

utan sinne för proportioner

Idag har jag besökt Ikea utan mannen. Förra gången det hände blev det ett mindre lyckat köp av kökslampa. Idag slog jag till igen. Tänkte att det skulle vara mysigt med en ljusslinga. Så jag köpte en fin med stjärnor. Tänkte inte på att kolla hur lång den var. Började ana oråd när jag skulle hänga upp den. Tittade på förpackningen - 14,8 meter!! Det är jättelångt!! När jag brottats med den en stund bestämde sig sonen för att hjälpa mig. Det gick inte bättre för det. Nu är den i alla fall uppe. Det ser inte klokt ut. Men sonen tycker det är fint.

Snart nattning och sedan Sex and the city (filmen) och B&J halfbaked. Jo, just det - jag har fortsatt bryta mot principer. Köpte julskum på Ikea.

fuskis

Jag har fuskat något alldeles gruvligt. Jag har smygpremiärat. B-L-O-S-S-A-B-L-O-S-S-A. Årets glögg har redan slunkit ner. Med pepparkakor och grönmögelost. Jag som tycker man ska vänta till första advent. Nu kan jag väl lika gärna dricka julmust också.

förnedringstv

Jag tittar på Sanningens ögonblick. Ärligt talat så förstår jag inte varken varför jag tittar eller varför det produceras sådana här program (jo det förstår jag, det är för att folk tittar) eller varför man ställer upp (är pengar värt så mycket?).

hur gör man?

Hur får man ihop det så man klarar av familj, jobb, kärlek, vänner? Familjen hinner jag inte med så mycket som jag vill. Det märks på sonens mammighet. På jobbet hinner jag inte det jag borde och vill. Ligger hela tiden efter. Kärleken skulle behöva lite omvårdnad. Eller snarare mycket. Och vänner - har jag några kvar? Träffade en förra veckan. Innan dess var det länge sedan jag träffade vänner. En av mina bästa vänner har jag inte pratat med på tre månader och inte träffat på sju. Vi bor i samma stad.

Eftersom jag inte hinner med något av mina fyra prioriterade områden så mycket som jag vill så kan jag inte prioritera bort något. Eller lägger jag kraft på en tidstjuv? Det är inte på egentid i alla fall.

Förutom detta gnäll så har jag haft en bra helg som har spenderats med storfamiljen och god mat. Men det gör att jag ligger ännu mer efter på punkt två till fyra.

söndagsångest

Har för mig att jag någon gång skrivit att jag inte brukar ha söndagsångest. Men idag så smyger den sig faktiskt på. Semstern har varit skön och välbehövlig. Kanske just därför jag har lite lätt söndagsångest. Nu ska jag dricka Robert Es choklad med chili. Choklad är bra mot mycket. Och efter ett avsnitt Vita huset (ja, vi är klara snart) så ska jag krypa ner i sängen och läsa. Min bok erbjuder bra verklighetsflykt så det ser jag fram emot.