söndag 9 november 2008

förnedringstv

Jag tittar på Sanningens ögonblick. Ärligt talat så förstår jag inte varken varför jag tittar eller varför det produceras sådana här program (jo det förstår jag, det är för att folk tittar) eller varför man ställer upp (är pengar värt så mycket?).

5 kommentarer:

Camilla sa...

Det verkar vara ett vidrigt program, har bara sett några minuter och det räckte. Sorgligt att det finns folk som ställer upp på sådant, varför vet jag ej men det värsta är nog att det kanske inte bara pengar utan folk som tycker det är ett bra sett att få synas...

Kerstin sa...

Visst är det vidrigt? Girighet alltså...

Anonym sa...

Har aldrig tittat, kommer aldrig att titta. Det räcker med att behöva se eländet på löpsedlarna...

Anonym sa...

Tittar inte på sånt, tycker det är hemskt. Men det är ju de som ställer upp på det som är mest hemska av alla. De säljer sig billigt. Har väl ett fattigt liv? Kram

e sa...

camilla: Det hemska är att jag undrar om alla inser konsekvenserna av att vara med och sedan möta alla som sett det. Varje dag.

kerstin: Girighet är ganska obehagligt.

pr-atkvarnen: Det är ju fördelen med kvällisarna, man kan följa alla såpor enkelt och smidigt genom att läsa löpen.

issevisse: Till slut tittade jag med ett öga för att jag inte klarade mer. Vet inte varför jag inte bytte kanal. Det kanske fick mig att känna mig som om jag var en lite bättre människa vad vet jag.