plötsligt händer det

Idag träffade jag en vän från förr. Helt av en slump. En person jag inte haft kontakt med på 4-5 år. Ingen tvekan om att vi kände igen varandra. Några kilo mer vardera, samma partner, blivit föräldrar, förändrats en del men samma där innanför. Både han och jag. När man levt nära inpå varandra, nötts, haft roligt, släppt garden. Då gör de där åren ingenting. Vi är inte nära. Men det är självklart. Inte det minsta stelt och tvekande. En kram, en gliring. Sjävklart. Insåg idag vilket privilegium det är att ha fått komma nära människor och ha låtit dem komma nära. Då finns de där när man väl ses. Lycka.