torsdag 6 augusti 2009

läst: Vi som aldrig sa hora

Vi som aldrig sa hora av Ronnie Sandahl
Högt tempo. Hög igenkänning. Lätt ångest rakt igenom läsningen. Definitivt läsvärd. Lämnar inget stort avtryck men en bra läsupplevelse så länge den varar.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Aldrig känt mig lockad av Ronnie Sandahl. Däremot måste jag nu be dig att kämpa dig igenom Dödgrävarens dotter. Den är väldigt, väldigt fin när man tagit sig igenom hälften!

e sa...

pratkvarnen: Jag spontanshoppade Sandahl, lite med argumentet den är kort. Gillade. Såg att du läst ut Dödgrävarens dotter. Jag kanske får göra ett nytt försök, tycker jag borde ha kommit förbi jobbiga delen snart.