pussel

De första jobbveckorna har varit ovanligt intensiva. I vanliga fall jobbar jag mycket. Nu har det varit extremt. Minst en kväll per vecka då jag suttit på kontoret till 22-23. Och övriga kvällar jobbar jag hemma. Intensivt, slitigt men kul. Men det håller inte i längden. Jag vet det. Jag känner det i kroppen som är trött och tung. Men jag orkar inte tänka på det.

Sonen gillar dagis. Är glad när han blir lämnad och glad när han blir hämtad. De första veckorna har han gått korta dagar och mannen har bara jobbat några timmar per dag. Nu börjar allvaret. Imorgon börjar de långa dagarna för sonen. Och för oss. Vi ska börja dela hämtning och lämning. Jag har till delar av personalens förskräckelse bara varit på dagis en gång hittills. Det är ett helt annat inlägg men jag undrar om förskräckelsen varit lika stor om det varit pappan och inte mamman som inte varit på dagis.

På fredagskvällarna (och lördagarna med för den delen) ligger vi i soffan och dricker vin och tittar på Vita huset (efter Pingu/bok-nattning). Mycket mer än så gör vi inte. På dagarna leker vi i parken och går till något fik för latte och mellis. Det är mycket vi borde göra men vi orkar inte. Hur ska vi orka göra mer när vi ska pussla ihop hämtning/lämning/jobb? Vi måste definitivt anlita städhjälp men det räcker inte för att få ihop det. Det räcker inte. Måste komma på något.

läst: The Fourth Bear

The Fourth Bear av Jasper Fforde

Ärligt talat undrar jag varför jag envisas med att läsa andra typer av deckare när jag bara blir missnöjd. Jasper Ffordes who's dunnit deckare är underbara. Om han bara skrev lite snabbare så skulle jag inte behöva läsa några andra deckare. Det här är andra delen av hans nursery crimes. Precis lika full av litterära referenser som de tidigare, högt tempo och lagom absurda. Rekommenderas varmt till alla som vill ha lite avkopplande läsning.

examen

Inskolningsdag fyra hade också gått bra. Sonen hade inte varit ledsen när han skulle sova men det hade tagit en stund. Idag var den stora dagen då sonen skulle vara på dagis och mannen gå till jobbet. Sonen hade fått kliva ur vagnen vid sandlådan och börja leka direkt. En av hans fröknar, den som jag har uppfattat av mannens redogörelser är den som mest tagit sig an sonen, hade suttit och lekt med honom. Mannen gav sonen en puss, sade hej då och vinkade och sonen vinkade tillbaka. Inte det mista ledsen. Vilan hade gått bra. Sonens fröken (även om de inte har egna inskolningsfröknar ser jag henne lite som det) hade suttit bredvid honom och sonen hade somnat på 10 minuter utan att gråta. när han vaknade var mannen där och sonen blev jätteglad.

Jag är så glad och lättad att det har gått så bra. Den stora examensdagen är dock imorgon för då inser han nog att mannen kommer gå därifrån. Även om det kommer ett bakslag så har vi ett bra utgångsläge eftersom vi nu vet att han gillar dagis. Han har verkligen växt med uppgiften.

dag 3

Inskolningen går fortfarande i huvudsak bra. Sonen är glad och kombinerar eget utforskande med lek med andra barn. Vilan går sådär. Jag är stressad över att han har svårt att somna. Min stress beror på att jag inte är där. När han har svårt att somna hemma (vilket händer ofta) blir jag inte stressad. Men nu när jag inte är där och ser hur det går så är jag jättestressad över att han måste fixa det utan mannen på tisdag. Positivt är att han idag hade vaknat under vilan, satt sig upp och tittat sig omkring och sedan lagt sig och somnat om (utan att han kunde se mannen). Det måste tyda på att han ändå känner sig trygg där. Förutom sömnen går alltså allt bra.

Nu ska vi ha helg. Den inkluderar övernattande vän, brunch hos andra vänner, vita huset på dvd (os går ju inte att titta på) och en del jobb.

vilka 22 timmar??

SVT har sagt att de ska sända OS 22 timmar varje dygn. Jag undrar när de 22 timmarna inträffar. Inte för att jag är jätteintresserad av OS men det sänds aldrig när jag vill titta. Däremot så har jag trillat in i den där Olsson talk showen några gånger och den är riktigt dålig. Känns helt irrelevant. Jag vet att jag hyllade TV4 när de tog in Mustafa Can men han har i alla fall något att säga. Det jag hört på SVT har bara varit tjafs med ett och annat märkligt uttalande om att Sverige får stryk av tjejer. Dvs kvinnliga idrottare från andra länder är duktigare än manliga svenska idrottare. Och det är ju verkligen hemskt. Verkligen. Ska det vara den nivån så behöver de inte sända överhuvud taget.

halvvägs

Nu är halva inskolningen avklarad. Eller andra dagen. Det hade gått bra idag också. Tog lite tid för sonen att somna men han hade inte varit ledsen. Mannen upplevde att sonen gick iväg mer själv idag. Han hade ägnat sig åt att utforska omgivningarna men hade även sökt kontakt med andra barn. En av fröknarna (jag vet faktiskt inte vad jag ska kalla dem om jag inte säger fröken) hade sagt till mannen att hon tyckte att det gick jättebra. Vi hade trott att han skulle gilla dagis men man vet ju aldrig. Och vi vet ju inte hur han reagerar när mannen lämnar honom och går till jobbet nästa vecka.

En positiv sak som jag glömt skriva är att kocken lagar nästan all mat från grunden, det är hembakat bröd till mellis etc. Bättre än jag hade vågat hoppas.

första dagen

Sonens inskolning på dagis började idag. Det hade gått jättebra. Han hade haft så roligt och lekt med de andra barnen. Några få gånger hade han sökt upp mannen. Det enda som inte fungerade optimalt var vilan. Han grät och ville inte sova. Mannen tror det berodde på att han ville leka. Till slut hade han dock somnat. Det är skönt att det går så bra men samtidigt så är det tråkigt att missa inskolningen. Men huvudsaken är att sonen verkar trivas.

återvinning

Ofta tycker jag det är kul att shoppa. Tyvärr också onödiga saker som jag inte behöver. Och så ibland så inser jag att det är dumt att överkonsumera. Man kan åternavända gamla saker. Så istället för att köpa en ny spis till sonen (som älskar att laga mat och mata föräldrar, dockor och mjukdjur) så lekar han nu med min gamla Micki-spis från 70-talet. Den är inte lika färgglad som de nya. Lite nött och sliten, repor på plattorna tex. Men den går att ställa in på både "chokladbollar" och "nöt vilt stek" (ja, det är särskrivet). Bara en sådan sak!

När jag ändå var i återvinningstagen så befride jag mina föräldrar från en bunt med kökshanddukar. Gamla fina vita och röda kökshanddukar med initialer broderade av kvinnor i generationer bakåt, min farmor och min mormors moster. De är som konstverk.

sommarminnen

Semesterplaneringen var inte optimal och jag känner mig inte särskilt utvilad. Men med mig från sommaren har jag en massa fina minnen. Sonens andra sommar som innehåller en massa första gånger:

• första smultronet - gott så lyckan lyste i hela ansiktet
• första egenplockade hallonen och vinbären - även om han tyckte det var mer praktiskt att plocka ur korgen eller ur någons hand
• första springet i benen - han lärde sig gå i våras, nu springer han
• första skrubbsåret - armbåge mötte grusväg, tårar
• första badet i pool - uppblåsbar pool fungerar tydligen både med och utan kläder
• första resan utanför Norden - var inte så viktigt för sonen men glada föräldrar ger glada barn
• första plasket i vattenpölar - efter lite instruktioner upptäcktes tjusningen med detta barndomsnöje

Dessutom har sonen lagt fler ord/ljud och tecken till repertoaren. Lejon, apa, regn (mycket likt dusch men görs mot fönster istället för mot huvudet), äta... Pratar om sig själv i tredje person, dvs säger sitt namn (en bit kvar till rätt uttal) och pekar och gestikulerar för att visa vad han vill göra. Han börjar bli stor nu.

fyra dagar

Så lång tid ska det ta att skola in sonen på dagis är det tänkt. Fyra dagar. Jag tycker det verkar kort. Någon som har erfarenhet eller vet någon annan som kört intensivinskolning? Vi verkar inte ha något val och jag förutsätter att om det inte fungerar så får man ha längre inskolning. Men spontant känns fyra dagar väldigt kort för en så stor omställning. Som det verkar nu kan jag inte vara med på informationsmötet inför inskolningen heller. Det är visserligen inte jag som skolar in men det hade ändå känts bra att få ställa frågor direkt kring metoden. Eller så är det bättre att jag håller mig borta, jag kan bli lite envis ibland...