torsdag 4 oktober 2007

fast

Mannen var skeptisk till Stieg Larsson. När jag var så uppslukad av del två att jag inte ansåg mig ha tid att ta hand om vårt barn började han misstänka att de var riktigt bra. Nu har han sträckläst de två första delarna. Jag hade bestämt mig för att köpa trean i pocket (enklare att bära runt på) men det gick tydligen inte. Mannen har betsällt sista delen så den dimper väl ner i lådan vilken dag som helst. Inte bra för min redan sviktande bloggnärvaro. Men å andra sidan så lär jag inte få läsa den först...

2 kommentarer:

Anonym sa...

Åh, dom är skitbra! Jag har en tendens att bli skeptisk till saker som folk hajpar så mycket. Så var det t ex med Håkan Hellström, Da Vinci-koden och även Larsson-böckerna... Men nu är jag fast. Är i början av den tredje boken, och det är fascinerade hur dom fångar en... Och Håkan Hellström är en stor favorit! :-)

e sa...

gammelmamman: Visst är de bra! Jag är lite likadan när det gäller hajpade saker. Da Vinci-koden har jag faktiskt inte läst av precis det skälet och nu känns det lite sent :)