torsdag 27 mars 2008

en gåva

Igår hörde jag en intervju med Ingela Pling Forsman som sade att det är en gåva att ha fått barn. Det är en klycha men det stämmer. Måste erkänna att det stack till lite extra i hjärtat när hon sade det eftersom jag hade varit ifrån sonen i tre dygn. Det längsta hittills. Men jag har märkt att jag har en otrolig förmåga att stänga av. Jag har längtat som en galning efter sonen, men bara när jag tillåtit mig själv att göra det. Däremellan så har jag fokuserat på jobbet och det har gått utmärkt. Har bestämt mig för att tycka att det är ett bra drag, det skulle bli för jobbigt annars. Men i natt ska jag snusa på sonen allt jag kan.

3 kommentarer:

Yogamamma sa...

Ja, det är en gåva. Och nej, jag tycker inte att det är en klyscha.
Barn ÄR det största man kan uppleva. Så är det bara. Tycker jag :)
Snusa ordentligt på sonen nu.
Och kika gärna in på min nyöppnade bloppis :)
Trevlig helg till dig.

Anonym sa...

Håller med yogamamman!

Idag när mina tre barn lekte tigrar mitt på vardagsrumsgolvet tänkte jag på det, att det är en gåva. Det är MINA barn, liksom. Ofattbart! På ett sätt.

Kram
AnnaSv - tillbaka i bloggvärlden

e sa...

yogamamma: Jag har snusat så sonen nästan blev irriterad ;) men bara nästan, han verkar också tycka det är mysigt. Härligt med en ny bloppis, jag hoppas på fynd.

annasv: Visst är det nästan ogreppbart att det är ens eget barn, jag kan känna mig alldeles överväldigad både av kärlek och ansvar.