Veckan som gick
5 timmar sedan
onsdag 19 mars 2008
skylla i från sig
Jag har både i min egen och andras bloggar kommenterat hur duktiga andra barn är som sover i egen säng. Sonen sover med oss i vår säng. Tanken var att han skulle börja sova i egen säng innan jag började jobba. Men så blev han förkyld och så skulle vi åka bort och så var det det ena med det andra. Sanningen är att sonen nog mycket väl skulle kunna sova i egen säng. Han är redo. Men sanningen är att jag är inte redo. Jag vill ha sonen nära, framför allt nu när jag jobbar mycket. Så jag ska sluta skylla i från mig. Det beror inte på sonen att han fortfarande sover med oss. Det beror på mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Jag förstår dig precis! Nu somnar oftast Ida bäst i sin säng men jag är alltid snabb på att flytta över henne till vår säng om hon vaknar upp eller gnyr lite... Så mysigt. Ta det lungt det finns massor av tid för sonen att sova i sin säng så länge det funkar bra för er. Hoppas du får en lång ledig härlig påsk. Kram Camilla
Pratade precis om det där med en kompis igår. Min kära dotter nattas nästan alltid i sin säng men vaknar VARJE natt och kommer in till vårt sovrum. Det har alltid varit så (näe, inte alltid, för det fanns ju en tid när hon inte kunde gå). Jag tycker det är såååå mysigt och har inga problem med att ha henne nära i sängen. Man kan gosa på morgonen och få en extra mys-stund. Men det är ju synd för dom som inte gillar att sova med ett barn som roterar, vrider på sig och drömmer. Jag tycker det är extremt mysigt och ser det som en ynnest att hon kommer och känner sig trygg hos oss i vår säng.
Våra barn somnar så fint i sina egna sängar, men på morgonen ligger de ändå i våran säng. I början var jag stenhård och bar tillbaka dem, men jag har gett upp. Nu får det vara så här. Man orkar bara inte och vill de så får de väl det då..
Det låter ju alldeles förträffligt mysigt. Och smart att se till att få en massa närhet nattetid, nu när du jobbar på dagarna.
Det är så mycket snack om var och hur barnen sover, lätt att känna skuld som förälder att man gör "fel". När det inte finns nåt fel. Om hela familjen trivs och har det bra, då ÄR det bra. Våra tjejer började sova så extremt dåligt när de sov hos oss, nu i egen säng sover de så mycket bättre. Så det är bättre för VÅR familj. Sen lyfter man ju gärna över dem till oss på morgonen för lite mys...
jag ska säga dig att jag saknar vår bebbe i vårt rum, snusandes, doften av han nära, nära men jag kan inte sova med han och det är en sorg.. Så jag gillar ditt inlägg idag, ett starkt erkännande. KRAM och glad påsk till er från oss.// Camilla och Isak
Låter supermysigt att sova tillsammans. Signe och jag gjorde det under påsken, hos min mamma.
I vanliga fall brukar Signe varken vilja eller kunna sova med mig (vi bara väcker varandra hela tiden). Men nu fungerade det och det var så jäkla mysigt.
Så - NJUT - tänk alla år då vi inte hade/kommer att ha barn tätt, tätt intill oss när vi sover.
camilla: Visst är det jättemysigt att ligga och snusa på en bebis (även om de inte riktigt är bebisar längre).
gammemamma: Härligt att se det som en ynnest för det är ju faktiskt det att få ha sitt barn nära.
livet i träsket: Välkommen hit! Det där bärandet är ett av mina rationella argument mot att flytta sonen till egen säng. Nu får jag ju ligga kvar i sängen hela natten.
att bli mamma: Ja, jag tar igen närheten på natten. Och det finns inget bättre sätt än att snusa på sonen för att sluta älta jobbproblem.
frida: Det är ju just det att alla har så mycket synpunkter och att jag känner skuld. Du har så rätt i att man ska göra det som fungerar för sin unika familj.
camilla och isak: Trist att ni inte kan sova tillsammans när du vill men man ska inte göra saker som inte fungerar, det mår ingen bra av. Kram.
yogamamma: Härligt att ni fick mysa lite. Och du har så rätt, det är ett privilegium att nu ha möjlighet att sova med ett barn.
Skicka en kommentar