Veckan som gick
3 dagar sedan
tisdag 9 september 2008
räddningen
Jag börjar undra om det kan vara så att dagis är min räddning. För jag går faktiskt från jobbet i något som kan likna god tid. Även om jag måste jobba på kvällen när sonen somnat så får jag några lediga timmar mellan hämtning och läggning där jag kan tanka energi. Och så är det ju så mysigt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
När du skriver om jobbrelaterade saker blir jag alltid lika nyfiken på vad du arbetar med. Men jag förmodar att du inte vill skriva om det i bloggen, för då hade du väl redan gjort det...
Jag hoppas att du gillar ditt arbete så att det känns okej att jobba när sonen somnat.
Jag skulle aldrig fixa det. Jag jobbar deltid och när Signe väl somnat på kvällen (vilket brukar inträffa vid halv åtta) så är jag alldeles för trött eller har en massa privata saker jag vill göra så jag skulle aldrig hinna/orka/vilja jobba.
Men så har jag inte heller världens roligaste jobb.
att vara mamma: Tror jag har gett något kryptiskt svar på det någon gång men jag är lite anonymitetsnojig (inte för att jag har något unikt jobb, jag är bara nojig). Maila så berättar jag :)
yogamamma: Jag älskar mitt jobb, jag är fantastiskt priviligerad på det sättet. Men jag skulle vilja ha mer tid till mig själv. Det skulle nog gå men det kräver ganska ordentliga omprioriteringar och ett ställningstagande att jag inte kan leverara på den nivå jag själv tycker behövs. Och ärligt talat så tror jag att jag inte att jag skulle gilla det.
Skönt att du kan dela upp jobbet så. Själv är jag helt slut på kvällarna och kan inte upphämta energi att jobba då.
Kram,
AnnaSv
annasv: Jag skulle definitivt vilja ha mer egentid men just nu går inte det och jag får så mycket stimulans av att jobba att det känns ok.
Gissa vem som har mejlat? :D
Skicka en kommentar