Idag har sonen i vanlig ordning lyckats trilla några gånger. Inget ovanligt med det. Han glömmer ibland titta åt det håll han går vilket får konsekvenser. I parken slickade han på en stege (av misstag tror jag, han hade nog bara tungan ute när han koncentrerade sig på att klättra). Stege av metall. Kallt. Tungan fastnade (dock bara lite om man ska se något positivt). Blod och gråt.
När vi kommer in ser jag att det rinner var ur örat igen. Givetvis har han inte visat några tecken på att ha haft ont. Det måste väl göra ont innan det går hål på trumhinnan?! Akuttid på vårdcentralen och nytt penicillin (åt sista dosen av förra kuren i morse...).
Vid matlagningen står sonen på en stol, lutar sig över köksbordet och stolen faller bakåt. På något outgrundligt sätt landar han stående på ryggstödet (som alltså ligger på golvet). Slår bara i tårna lite. Kvällen avslutas med att vi håller fast honom för att ge honom örondroppar. Det märkligaste är att sonen är glad och verkar vara nöjd med dagen. En avundsvärd förmåga att fokusera på det positiva.
Afternoon tea på Hotel Diplomat
20 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar