måste se

Filmen Blindsight handlar om sex blinda, tibetanska ungdomar som bestiger ett berg. För några år sedan hade jag förmånen att besöka Braille Without Borders skola i Lhasa som ungdomarna kommer ifrån. Det berörde mig otroligt djupt. Och fick mig att känna mig mycket liten och mycket ödmjuk. Att vara blind i Tibet är skamligt. Barnen göms ofta undan, de blir inte sällan bundna för att de inte ska falla och skada sig. Sabriye Tenberken är en tysk tjej, själv blind, som lärt sig tibetanska, rest till Tibet, lyckats få tillstånd att starta en skola för blinda och övertygat barnens föräldrar om att de ska få börja i skolan. Själv hade jag gett upp långt tidigare. Och besöket fick mig verligen att fundera över vad jag gör med mitt liv egentligen.

Jag kommer aldrig glömma barnens glädje och nyfikenhet när de mötte oss vid porten, stolt berättade och svarade på våra frågor (de läser engelska på skolan). Det gjorde ont i hjärtat när vi fick höra att många barn när de kommer till skolan först måste vänjas vid att någon rör vid dem, börja träna musklerna för att kunna gå och kunna ta hand om sig själva. Så småningom lär de sig läsa och skriva på såväl tibetanska och kinsesiska som engelska. Det var häftigt att se dem röra sig helt obehindrat inne på skolområdet (de sov i trevåningssängar!!). Resan i Tibet var full av mäktiga upplevelser men besöket på Braille Without Borders var en av de absolut största. Förutom att det inte säljer lika bra så förtjänar historien om Sabriye Tenberken och Braille Without Borders en egen film. Jag ska definitivt se Blindsight och påminna mig själv om vad som är viktigt.