fredag 13 juli 2007

papphammar

Min koordination har aldrig varit särskilt imponerande. När jag var gravid hade jag stora problem att hålla reda på hur mycket magen stack ut. Det resulterade bland annat i att jag ställde ner en full tallrik på bordet och sedan vippade till den med magen när jag skulle sätta mig. Givetvis inte hemma. En gång höll jag på att välta ett helt bord på samma sätt. Givetvis på en bättre restaurang. Trodde det skulle bli bättre nu. Inte. De senaste dagarna har jag börjat urarta totalt. Smällde in arm och hand i bokhyllan. Har gått in i en dörrpost när jag tog en sväng lite för snävt. Nu senast tryckte jag in tummen mitt i ena ögat. Hårt. Det gör förbannat ont. Tror jag behöver en tvångströja.

5 kommentarer:

Att vara mamma sa...

Ha ha, det kunde ha varit mig du beskriver! I förrgår höll jag på att stuka tummen när jag drämde in den i kanten av ett skåp när jag skulle ta ut en blöja. Och häromdagen brände jag mig lite på magen på en varm ugnsplåt. Jag underskattade magens storlek. Trots att jag inte är gravid längre.

Anna sa...

Låter inte bra, hoppas det är något övergående.

e sa...

att bli mamma: Aj, det låter ju som det gör jätteont att bränna magen. Jag tycker det värsta med alltihop är att jag känner mig så fånig efteråt :)

en södertäljebo: Det hoppas jag med för annars kommer man isnart nte kunna ha mig i möblerade rum ;)

Superquinnan sa...

Å det där känner jag igen. Jag verkar inte ha fattat att magen är där och att den är i vägen. Slår i den dagligen i div. saker och tror att jag är smal och kan gå mellan trånga passager lite här och där.. Och i går kväll i sängen slog jag i armbågen i nattduksbordet så nerven hamnade i kläm... Fel på singnalerna till hjärnan?? :-)

e sa...

superquinnan: Visst är det märkligt att man liksom "glömmer bort" magen när man rör sig trots att den är ganska påtaglig. Och så blir man lite irriterad på sig själv för att man gör illa sig :)