Afternoon tea på Hotel Diplomat
2 dagar sedan
torsdag 26 juli 2007
till slut
Träffade en gammal klasskompis pappa som precis fått ett nytt barnbarn. Efter lite småprat så konstaterade han att "Ja och du fick också barn till slut." Den kommentaren har gnagt och gnagt. Jag är inte en jätteung mamma men tycker inte själv att jag är så jättegammal heller. Kommentaren (som var vänligt menad) fick mig att känna det som jag hade passerat något test. Äntligen var jag godkänd. Och jag kände att jag, oavsett om det har varit självvalt eller inte att vi fick sonen nu och inte tidigare, borde förklara mig och be om ursäkt. Visst vet jag att det är mina egna hjärnspöken men det där "till slut" gjorde mig så otroligt ledsen. Det känns som om jag anses vara för gammal för att bli mamma även om jag vet att jag inte är det och har många kompisar som fått barn i precis samma ålder. Jag tror till och med att jag är en mycket bättre mamma nu än om jag hade blivit det tidigare i livet. Ändå kände jag att jag borde förklara mig och be om ursäkt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Den där känslan av att behöva förklara sig är hemsk, den har kommit över mig flera gånger. Under graviditeten fick jag ibland frågan om det var första barnet jag väntade. Ofta svarade jag, utan att ens tänka, något i stil med "ja, så det är på tiden". Idiotiskt.
Du behöver INTE förklara dig. Hellre sent, än som min moder, på tok för tidigt. Och hellre med rätt man än med en inte duger i längden. Grattis till er. OCh fy på honom.
Han menade säkert inget illa men det är klart man funderar. Jag är ju 32 (var 31 när Melvin kom) och jag är glad att jag fick barn nu, jag hade säkert varit en bra mamma tidigare också men nu har jag en bra inkomst och är säkert på mitt jobb.
Usch ja, jag då som fått höra att jag är "näst sist" i kompisgänget.. Hua hur kan man bara uttala sig?
att bli mamma: Visst är det hemskt att man så snällt anpassar sig till andras förväntningar och värderingar. Man ska inte vara så himla artig :)
kaffeflickan. Tack. Visst är det viktiga att omständigheterna är rätt och inte åldern (inte för att den är fel men den kanske inte följer normen).
en södertäljebo: Jag tycker också att det känns skönt att ha hunnit landa lite. Det hade säkert kännts bra även om jag inte hade hunnit jobba, resa etc men just nu så känner jag mig så otroligt nöjd med allt jag har hunnit göra och har ingen längtan att vara någon annanstans och för mig är det viktigt.
superquinnan: Visst kan männsikors kommentarer vara märkliga. "Näst sist" - som om det var någon sorts tävling!
Antar att det hela utspelade sig i Byn... antagligen någon klasskompis som "blev kvar" vilket brukar innebära att man skaffar barn rätt tidigt.
Inse mer allt som du hunnit med.
deep.ed: Det här var faktiskt en av de få som flyttade :) Och jo, jag är jätteglad för allt jag hunnit med men ibland sätter hjärnspöken igång i alla fall.
Fy vad okänsligt sagt.
Människor är så taktlösa ibland. Själv brukar jag ju få frågan om det inte är dags snart...
Fattar inte varför folk ska fråga sånt, jag ifrågasätter ju inte varför folk som redan har barn, skaffar fler.
Jag har massor av kompisar som är mellan 30-35 som inte av olika orsaker inte har barn än. Och idag känns det inte som att det är ngt "konstigt" med det.
mocca: Det är underligt att det är så ok att fråga unga kvinnor utan barn vad som helst. Som du säger, man ifrågasätter ju inte när det är tvärt om.
Skicka en kommentar