Jag har upptäckt små fickor av egentid. Den relativt korta men ändå egna stunden på t-banan är en sådan. Ovärderlig lästid. Jag hinner knappt slå upp boken men det är ändå otroligt skönt att sjunka in i något som är varken jag eller jobbet eller hemma. Har bestämt mig för att försöka satsa på en ensamlunch i veckan då jag ska sitta och läsa och koppla bort allt annat. Ännu en bonus med att jobba.
6 kommentarer:
Hur känns det att jobba? Funkar det bra eller är du helt slut?
himla bra idé, jag kanske snor den, om det är okej?
en period promenerade jag till jobbet. Det var 30 min egentid och det var så skönt att kunna tänka egna tankar!
Det där med lunch i ensamhet verkar fantastiskt! (jag är ju lärare och äter aldrig ensam...)
ha det bra!
Kram,
annaSv
en mölnbobo: Det går mycket bättre än jag vågat hoppas på. Men visst är jag lite matt :)
yogamamma: Sno på du, med tanke på hur mycket jag snor av dig så är jag skyldig dig lite ;)
annasv: Jag kan tänka mig att du aldrig får äta i tystnad. Verkar jobbigt. Promenad låter skönt. Jag har lite för långt för att gå varje dag men funderar på att promenera någon gång när vädret blir varmare.
Vilket utmärkt idé!
Ska nog också ta efter den.
mocca: Gör det, det är härlig vardagslyx.
Skicka en kommentar