jodå

Det blev en tuff vecka. Och det kommer fler. Min kropp är så trött att jag inte orkade göra något alls i lördags. Jag ville inget och orkade inget. Allmänt gråtmild. Trots låååång sovmorgon. Idag var det lite bättre men inte bra. Sonen är så ofattbart mammig. Läste igenom gamla inlägg och såg att mannen nattade sonen den 12/9. Det är inte aktuellt längre. Inte alls. Bara mamma som duger. Man behöver inte vara Einstein för att förstå varför. Mannen drar ett stor lass med familjebestyren nu. Jag försöker så gott jag kan. Det duger för mannen men inte för mig.

Jodå, jag har den där boken om duktiga flickor med en bettskena på omslaget. Den som var så populär för några år sedan. Jag kommer inte ihåg vad den heter och jag har inte läst den. Nu ska jag gå och lägga mig och läsa en tidning. Någon som har tips på en bra bok förresten? Lite verklighetsflykt skulle inte skada.

naken

Min bok är slut och jag har ingen ny att börja på. Den gamla får stå kvar i högerkolumnen tills jag börjat på en ny, jag kan ju inte vara helt naken. Men lite konstigt känns det. Det är inte ofta det händer att jag inte har en bok på kö.

sömnlös

Jag kan inte sova. Det brukar aldrig hända. Jag slukar den sömn jag får. Men inatt går det inte verkar det som. Jag somnade utan problem men så blev jag väckt av sonen som sov oroligt under en längre stund och nu är det kört. För varmt. För trångt. För många tankar i huvudet. Och så vetskapen om att det är en tuff jobbvecka. Saker jag måste förbereda som surrar i huvudet. Saker jag struntade i under helgen för att jag kände att jag behövde vara ledig. Det var tydligen en dålig idé. Och allt jag vill är att sova. Helst skulle jag vilja ligga i sängen och läsa en stund men det går inte för då väcker jag mannen och sonen. Men här kan jag ju inte sitta för då kommer jag inte somna alls. Ska göra ett nytt försök om en stund. Fyra timmar kvar tills jag måste gå upp...

frågvist

Jag har blivit utmanad av Att vara mamma och eftersom jag var lite sugen på att göra en lista så kastar jag mig över utmaningen.

1. Vilken mat äter du ofta?
Överprissatt och trist sallad på jobbet. Laxfilé i ugn med fetaost. Mamma Scans ekologiska kötttbullar eller kryddig korv med grönsaker till. Enchiladas. Eftersom vi för en stundtals ojämn kamp mot de grönsakslådor vi får varje vecka så blir det många mer eller mindre otippade sallader och grönsaksblandningar.

2. När du är på kalas, är du den person som sitter eller hjälper du till att duka av?
Oftast sitter jag eller så gör jag en liten insats vilket ofta resulterar i att jag hänger i köket och pratar och dricker vin.

3.Var sitter du helst när du bloggar?
Soffan, ofta med TVn på (utan att titta ordentligt).

4. Köper du ofta Triss?
Inte så ofta. Tycker dock det är väldigt kul och spontanshoppar en då och då.

5. Vilket land eller stad har varit din bästa semester?
De allra flesta semestrarna faktiskt. Jag har njutit lika mycket av tre dagar i Köpenhamn som av tre veckor i Tibet. När jag har semester vill jag kunna bara vara i kombination med att kunna göra och upptäcka precis så mycket eller lite som jag vill. Jag är ganska anpassningsbar och entusiastisk så länge det inte handlar om att ligga i solen på en strand, då får jag myror i hela kroppen.

6. Vilken Tv-kanal tittar du på mest?
Nyheter på SVT och TV4. Annars serier på 5:an (även om utbudet är uselt just nu) och frossar i reality program på 3:an när mannen inte är hemma (lite Anna Skipper får en alltid att känna sig som en bättre människa). Men just nu så tittar jag nästan bara på Vita Huset...

Jag utmanar alla som känner att de vill ägna sig åt en trevlig liten frågestund.

inte anonym i POP-land

Varje gång jag är i parken med sonen inser jag att vi bor i Polarn och Pyret-land. Tur att de har många färger i sortimentet så det blir lite variation. I vår homogena lilla förort finns också två tydliga linjer. Antligen klär man sitt barn i tvärtom färger, dvs rött tilll pojkar och blått/brunt till flickor eller så väljer man (POPs) ljusblå eller ljusrosa fleece och sätter blått på pojkar och rosa på flickor. Vi går på tvärtomlinjen med röd mössa och fleece till sonen. Polarn och Pyret förstås vad annars.

Tidigare när vi var i parken så var vi ganska anonyma. Vi träffade några grannar ibland men vi kände inte så många barnfamiljer i vårt område. Nu är det dagisföräldrar överallt. I parken, på väg till t-banan och på ICA. Ingenstans är man anonym och kan gå omkring och sura. Alla är trevliga men ibland vill jag kunna böja ner huvudet och slippa träffa någon jag känner. De dagarna får jag väl hålla mig inne i fortsättningen eller åka till någon annan förort.

som en hel karl

Igår låg jag nerbäddad i soffan och gnällde över förkylningen. Så sade jag: "jag är förkyld som en hel karl". Mannen tittade helt oförstående på mig. Vad jag syftade på var det där man brukar säga om att det finns ingen som är så sjuk som en man med en liten förkylning. Jag tyckte det var glasklart. (Sedan kan man tycka vad man vill om det där uttrycket, jag kan tycka att det är rätt fånigt.)

den är här nu

Half baked från Ben & Jerrys (svenska hemsidan ligger som vanligt hopplöst efter). Blandning av cookie dough och chocolate fudge brownie. Det är mycket jag vill blogga men jag är förkyld och trött. När mannen har lagt sonen (pågående aktivitet) så ska jag ligga i soffan under en filt och äta glass och titta på Vita huset. Mer än så blir det nog inte idag.

räddningen

Jag börjar undra om det kan vara så att dagis är min räddning. För jag går faktiskt från jobbet i något som kan likna god tid. Även om jag måste jobba på kvällen när sonen somnat så får jag några lediga timmar mellan hämtning och läggning där jag kan tanka energi. Och så är det ju så mysigt.

övermod

Ungefär vid den här tiden varje söndag drabbas jag av lite övermod. Jag tänker att jag kommer vara ofantligt effektiv på måndag morgon så jag kan lägga ihop datorn och sluta jobba nu. Sedan kommer jag till jobbet på måndag morgon och undrar hur fan jag tänkte. Men just imorgon har jag fått två möten avbokade. De överlappade iofs varandra så det är ju en himla tur att åtminstone ett av dem blev inställt. Det gör att jag tror att jag ska hinna väldigt mycket och att det inte ska dyka upp några panikpuckar som måste lösas istället för det jag har inplanerat. Alltså kan jag vara ledig nu. Jag tror jag tror på det och så får jag ta smällen imorgon när det blir dags att tjurrusa genom dagen. Så får det bli.

20

Sonen har hunnit bli 20 månader. Jag ligger jättetrött i soffan och hör hur sonen sitter i köket och skålar med mannen. Det ska skålas i tid och otid. Det är ett fasligt vattenpimplande hos oss.
Äter: Fortfarande allt. Dock lite mindre portioner käns det som. Risotto och vindruvor är favoriterna. Och gärna ganska kryddstark mat.
Leker: Favoriten just nu är att diska. Det blir faktiskt ganska rent. Åka runt på sin bil och kolla på ånglok på YouTube är andra favoritintressen. Laga mat på leksaksspisen är fortfarande högt på agendan.
Pratar: Hela tiden. Nya ord är skor, skål, mormor, morfar och kiwi. Med ganska kreativt uttal. Till djurljuden har han lagt till lejon, orm och apa. Gulligast är fortfarande elefant, startk inspirerat av Fem myror-skivan.
Sover: En till två timmar efter lunch och helt ok på nätterna, dock snurras och låter det mycket så jag blir väckt några gånger per natt.

plastic burn out

Jag har kommit fram till att det enda jag egentligen tycker är kul att shoppa är smycken och väskor. Det räcker inte för att hålla värmen. Vissa affärer kan var kul att strosa runt i men att rusa igenom kedjor och varuhus i jakt på måsten är bara trist. När jag dessutom är borta så mycket från sonen vill jag inte ägna helgen åt att shoppa (på vardagarna hinner jag inte). Ibland blir det dock nödvändigt.

När sonen sov efter lunch åkte jag till stan. Jag är mycket nöjd med mig själv. På 2,5 timmar (inkl restid, försening i t-banan och en sväng förbi jobbet för att hämta glömda grejer) så lyckades jag shoppa:
- pyamas, två långärmade tröjor och tvåpack strumpor till sonen
- presenter som jag borde köpt för länge sedan (nu ska jag bara posta dem...)
- två par skor till mig (det här är lite av ett rekord, jag har kalle anka-fötter och vill inte ha så hög klack eftersom jag dels inte kan gå i jättehöga klackar och dels redan är 1,80 och tycker 10 cm klackar blir lite väl mycket)
- choklad (efter så duktig shopping var jag värd det - men om sanningen ska fram så var det dagens andra inköp...)

Hann hem för att gå till favvofiket och äta mellis med sonen. Han älskar att få vara stor kille och sitta i soffa och äta frukt medan jag och mannen dricker kaffe. Barnstolar är för bebisar. Sedan har vi inspekterat alla shoppingfynd ("koor, kooor" sade sonen entusiastiskt), kollat på ånglok och Barbapapa på YouTube, ätit min och sonens favoriträtt (risotto med lax och kräftstjärtar). En bra lördag. Nu sover sonen och det är dags för Vita Huset och vin.

är det fult

att längta efter vinter? Inte för att jag vill att det ska bli kallt och halt (snö har jag inte så mycket emot, det är ishalkan jag inte gillar). Men för en gångs skull har jag köpt vinterkappa i god tid. Och den är så fin så jag vill få en chans att ha den på mig.

Bild lånad från Wardrobe Stockholm.

niger och bockar

Jag har blivit nominerad av världens bästa Gammelmamma. Om det inte varit hon som nominerat mig så hade jag definitivt nominerat henne. Men nu måste jag välja ut sju andra. Det är svårt för helst vill jag ha med hela min lista. När jag funderar på vilka bloggar jag läser så inser jag att det är många småbarnsmammor, inte så konstigt kanske eftersom jag började blogga när jag var föräldraledig med sonen.

Ni som blir nominerade skall i er tur utse era sju favoritbloggar.
1. De nominerade kopierar bilden och lägger på sin blogg.
2. Länka till personen du fick nomineringen av
3. Nominera 7 bloggar
4. Länka till de bloggar du nominerat
5. Lämna ett meddelande på deras bloggar att de blivit nominerade.

Ok, efter lite vånda så blir det så här:

Att vara mamma - Småbarnsmamma med funderingar och reflektioner med hög igenkänningsfaktor om livet met barn.

Flaskmamman - Mamma med en dotter i samma ålder som sonen som skriver om hela livet och kärleken till sitt barn.

Linda K - För ständiga uppdateringar och en skön mix av mode, böcker och allt annat. Dock bör wardrobe diary undvikas om man vill slippa komplex, i alla fall i mitt fall.

Om jag var din hemmafru - Jag lagar nästan aldrig mat men det är omöjligt att inte bli inspirerad av de här texterna och recepten. Mat är kul.

Stockholmsvardag - En blogg helt utan barn, istället finns jobb, hus, man, katt och en massa annan trevlig läsning. Och ofta med foton.

Yogamamma - Jag har testat yoga en gång och insett att det verkligen inte är något för mig och ändå kan jag inte låta bli att undra om jag inte borde ge det en chans till när jag läser Yogamammas engagerande texter. Vackert om yoga, föräldraskap och jaget.

Fru Tattoo - Jag har precis hittat till hennes blogg. Ger andra perspektiv på livet vilket är otroligt skönt.

saltis

Sovmorgon till kl. 8.15 varav de två sista timmarna själv i sängen. Underbart. Frulle medan sonen grejade (mannen gick och lade sig, vi sover i skift i vår familj :) och nu har jag och sonen suttit i soffan. Jag har fått lite välbehövligt kaffe (om sovmorgonen inte sträcker sig längre än till 8.15 så behövs en del koffein för att klara dagen) och vi har kollat på Saltkråkan. Tänk om det är så väl att vi har tagit oss ur Teletubbie-träsket till förmån för Saltkråkan. Det vore inte så dumt.

pussel

De första jobbveckorna har varit ovanligt intensiva. I vanliga fall jobbar jag mycket. Nu har det varit extremt. Minst en kväll per vecka då jag suttit på kontoret till 22-23. Och övriga kvällar jobbar jag hemma. Intensivt, slitigt men kul. Men det håller inte i längden. Jag vet det. Jag känner det i kroppen som är trött och tung. Men jag orkar inte tänka på det.

Sonen gillar dagis. Är glad när han blir lämnad och glad när han blir hämtad. De första veckorna har han gått korta dagar och mannen har bara jobbat några timmar per dag. Nu börjar allvaret. Imorgon börjar de långa dagarna för sonen. Och för oss. Vi ska börja dela hämtning och lämning. Jag har till delar av personalens förskräckelse bara varit på dagis en gång hittills. Det är ett helt annat inlägg men jag undrar om förskräckelsen varit lika stor om det varit pappan och inte mamman som inte varit på dagis.

På fredagskvällarna (och lördagarna med för den delen) ligger vi i soffan och dricker vin och tittar på Vita huset (efter Pingu/bok-nattning). Mycket mer än så gör vi inte. På dagarna leker vi i parken och går till något fik för latte och mellis. Det är mycket vi borde göra men vi orkar inte. Hur ska vi orka göra mer när vi ska pussla ihop hämtning/lämning/jobb? Vi måste definitivt anlita städhjälp men det räcker inte för att få ihop det. Det räcker inte. Måste komma på något.

läst: The Fourth Bear

The Fourth Bear av Jasper Fforde

Ärligt talat undrar jag varför jag envisas med att läsa andra typer av deckare när jag bara blir missnöjd. Jasper Ffordes who's dunnit deckare är underbara. Om han bara skrev lite snabbare så skulle jag inte behöva läsa några andra deckare. Det här är andra delen av hans nursery crimes. Precis lika full av litterära referenser som de tidigare, högt tempo och lagom absurda. Rekommenderas varmt till alla som vill ha lite avkopplande läsning.

examen

Inskolningsdag fyra hade också gått bra. Sonen hade inte varit ledsen när han skulle sova men det hade tagit en stund. Idag var den stora dagen då sonen skulle vara på dagis och mannen gå till jobbet. Sonen hade fått kliva ur vagnen vid sandlådan och börja leka direkt. En av hans fröknar, den som jag har uppfattat av mannens redogörelser är den som mest tagit sig an sonen, hade suttit och lekt med honom. Mannen gav sonen en puss, sade hej då och vinkade och sonen vinkade tillbaka. Inte det mista ledsen. Vilan hade gått bra. Sonens fröken (även om de inte har egna inskolningsfröknar ser jag henne lite som det) hade suttit bredvid honom och sonen hade somnat på 10 minuter utan att gråta. när han vaknade var mannen där och sonen blev jätteglad.

Jag är så glad och lättad att det har gått så bra. Den stora examensdagen är dock imorgon för då inser han nog att mannen kommer gå därifrån. Även om det kommer ett bakslag så har vi ett bra utgångsläge eftersom vi nu vet att han gillar dagis. Han har verkligen växt med uppgiften.

dag 3

Inskolningen går fortfarande i huvudsak bra. Sonen är glad och kombinerar eget utforskande med lek med andra barn. Vilan går sådär. Jag är stressad över att han har svårt att somna. Min stress beror på att jag inte är där. När han har svårt att somna hemma (vilket händer ofta) blir jag inte stressad. Men nu när jag inte är där och ser hur det går så är jag jättestressad över att han måste fixa det utan mannen på tisdag. Positivt är att han idag hade vaknat under vilan, satt sig upp och tittat sig omkring och sedan lagt sig och somnat om (utan att han kunde se mannen). Det måste tyda på att han ändå känner sig trygg där. Förutom sömnen går alltså allt bra.

Nu ska vi ha helg. Den inkluderar övernattande vän, brunch hos andra vänner, vita huset på dvd (os går ju inte att titta på) och en del jobb.

vilka 22 timmar??

SVT har sagt att de ska sända OS 22 timmar varje dygn. Jag undrar när de 22 timmarna inträffar. Inte för att jag är jätteintresserad av OS men det sänds aldrig när jag vill titta. Däremot så har jag trillat in i den där Olsson talk showen några gånger och den är riktigt dålig. Känns helt irrelevant. Jag vet att jag hyllade TV4 när de tog in Mustafa Can men han har i alla fall något att säga. Det jag hört på SVT har bara varit tjafs med ett och annat märkligt uttalande om att Sverige får stryk av tjejer. Dvs kvinnliga idrottare från andra länder är duktigare än manliga svenska idrottare. Och det är ju verkligen hemskt. Verkligen. Ska det vara den nivån så behöver de inte sända överhuvud taget.

halvvägs

Nu är halva inskolningen avklarad. Eller andra dagen. Det hade gått bra idag också. Tog lite tid för sonen att somna men han hade inte varit ledsen. Mannen upplevde att sonen gick iväg mer själv idag. Han hade ägnat sig åt att utforska omgivningarna men hade även sökt kontakt med andra barn. En av fröknarna (jag vet faktiskt inte vad jag ska kalla dem om jag inte säger fröken) hade sagt till mannen att hon tyckte att det gick jättebra. Vi hade trott att han skulle gilla dagis men man vet ju aldrig. Och vi vet ju inte hur han reagerar när mannen lämnar honom och går till jobbet nästa vecka.

En positiv sak som jag glömt skriva är att kocken lagar nästan all mat från grunden, det är hembakat bröd till mellis etc. Bättre än jag hade vågat hoppas.