Mannen och jag kommer att få exakt lika lång tid hemma med sonen. Åtta månader var ensamma och totalt fyra månader tillsammans. Så långt allt väl. Skillnaden är att jag är hemma 12 månader i följd medan mannen bara har åtta av sina månader i följd. Det har alltid varit självklart för oss att dela lika på föräldraledigheten (även om båda nog skulle vilja vara hemma mer). Ändå känner jag ett behov av att förklara mig när jag får frågan om hur länge jag ska vara hemma. Jag ber om ursäkt för att jag är hemma ett helt år. Att jag roffat åt mig så mycket tid. Visst inser jag att det nog till stor del sitter i mitt eget huvud men det är irriterande. Och egentligen så vore det ju bra om jag blev ifrågasatt. Det är svårt det här med jämställdhet.
7 kommentarer:
ja, jämställdhet är jättesvårt. Det är alltför enkelt att halka in i man-och-kvinna-rollen. Vi gör det, hela tiden, jag och mannen.
Jag kommer att vara hemma ett helt år. Mannen ett halvår. Hade jag haft ett superduperkul jobb hade jag kanske börjat jobba tidigare, men nu finns det inget som går upp mot att vara med Signe.
Jag skall vara hemma mer än 1 år om jag nu inte vill börja jobba i maj nästa år. Jag får dagar av min sambo, jag vet faktiskt inte om det är så att han skulle vilja dela lika, det var aldrig tal om det utan han sa att jag kunde få dagar av honom.
act as if: Det är det som är grejen, det finns inget som går upp mot att vara hemma med sonen. Det är det häftigaste jag har gjort. Och jag älskar ändå mitt jobb. Visst är det svårt att få till jämställdheten. Och frustrerande när man hela tiden glider tillbaka i "sin" roll.
en södertäljebo: Vilken snäll sambo. Här bjuds minnsan inte på några dagar ;) Att du ska vara hemma mer än ett år innebär alltså att jag kommer kunna vara avis på dig ännu längre när jag väl har börjat jobba igen ;)
E: Ja det var snällt av honom. Ja det kan du få vara ... alltså avis på mig :-)
en södertäljebo: Om det börjar komma anonyma avisgröna kommentarer på din blogg efter årsskiftet så vet du vem det är ;)
Vad skönt att ni kan dela så bra. Här blir jag hemma och får dagar av mannen men det är ju en ekonomisk fråga och det är väl så i de flesta fall? Härligt iaf att ni kan dela... :-)
superquinnan: Snäll man :) Mannen och jag är verkligen priviligierade som kan dela lika. Ur ekonomiskt perpektiv så borde jag nog ha varit hemma kortast tid men det blir inte så stor skillnad att det är avgörande.
Skicka en kommentar