Jag är inget vidare på att fira nationaldagen. För tre år sedan var vi på Skansen och tittade på djuren. Förra året skulle vi på något men jag ställde in för jag var så trött och hängig (det visade sig att jag var gravid :)). I år har jag putsat fönster... Det närmaste jag kommit händelserna i city var när anti-fascister vällde ur en SL-buss vid vår lilla sjö. De hade sällskap av ett gäng poliser som tittade på när anti-fascisterna marscherade iväg längs med sjön för att komma till t-banan. Egentligen tycker jag det vore trevligt att fira nationaldagen. Dessutom blir jag provocerade av att de dominerande aktiviteterna (i alla fall de som får mest uppmärksamhet) är olika demonstrationer och motdemonstrationer . Nästa år får det nog bli något barnvänligt firande, Skansen tex. På så sätt kanske sonen kan få en tradition av att fira nationaldagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar